kan säga som såhär;
Jag brukar våga stå upp för det jag tycker och tala om när det är något jag tycker är fel.
Men just nu klarar jag inte det , utan bryter ihop när jag ens tänker tanken.
Jag vet inte vad som är fel, Jag låter mig själv att ta emot skiten , utan att ens tänka på hur konsekvenserna kan påverka mig i längden.
Jag gör inget annat än jobbar och ställer upp på alla andra , och det kommer jag snart bli varse om, om jag inte gör något åt det nu,
Inte ens min mamma känner igen mig,
Ge mig styrka.
Jag ska iaf förbättra mitt liv på bästa sätt nu , det jag kan påverka.
Gick upp kl 04, sovit riktigt illa inatt med prat i sömnen och annat , det sjuka är att jag faktiskt väcker mig själv när käften väl börjar glappa.
Jag pallrade mig upp, började träna, tog echinachea ( ja, förkyldningen är på g igen), bryggde kaffe och slet upp hunden på morgonpromenad , nu avnjuter jag mitt kaffe, funderar över livet och väntar på att bussen ska gå.
Jag behöver en semester , helt klart .
Innan det blir fel igen.
Det är bara en tidsfråga nu.
detta kommer du att klara av utan problem visst ibland är det lite kämpigt. Men semester är aldrig fel vem behöver inte det =)
Det finns säkert dem som ställer upp för dig med, eller?
